Vattenkrasse, som du enkelt kan odla själv på en bricka eller i en låda i fönstret, är en mycket hälsosam grönsak som får högsta poäng i undersökningar av så kallade ”superfoods”. Vattenkrasse förebygger inte bara cancer utan är på grund av sitt rika innehåll av nyttiga ämnen bra för de flesta funktioner i kroppen.
En undersökning gällande de mest hälsosamma grönsakerna från William Paterson University visar att vattenkrasse intog första plats i en lista över 47 så kallade ”superfoods” då deras näringsinnehåll studerades.
Grönsaker som är korsblommiga (vattenkrasse, kinakål och grönkål) och har gröna blad (mangold och spenat) fick genomgående allra högst värden i undersökningen, vilket talar om för oss att dessa växter bör du äta mycket av om du vill främja hälsan via maten.
Det här är egentligen ingen nyhet att vattenkrasse är bra för hälsan. Det var känt redan av medicinens fader, Hippokrates, som använde vattenkrasse för att behandla sina patienter. Det gamla romarrikets soldater använde också vattenkrasse för att få ökad energi.
Motverkar cancer
Vattenkrassen är rik på mineraler och vitaminer. Den har höga halter C-vitamin, A-vitamin, B6-vitamin, B12-vitamin, magnesium, kalcium, järn och fosfor. Vattenkrasse har också en avgiftande funktion och är rik på lutein och zeaxantin som är två karotenoider som bland annat motverkar ögonsjukdomar.
Dessutom innehåller den glukosinolater som omvandlas i kroppen till Isothiocyanater (PEITC-NAC) som i sin tur motverkar cancertillväxt. PEITC-NAC har även visats kunna döda cancerceller. Det innehåller även quercetin som är antiinflammatoriskt samt glukosinolater som också har anticancereffekt samt bidrar till leverns reningsförmåga.
En studie visade att vattenkrasse hade förmågan att minska risken för cancer. Detta genom minskad förekomst av DNA-skador i cellerna och stärkt antioxidativt skydd.
Lätt att odla själv:
Vattenkrasse behöver ingen jord för att gro. Du kan så fröna tätt på ett dubbelvikt hushållspapper eller på bomull på ett fat. Håll sådden fuktig. Efter några dagar gror fröna och inom en vecka kan du skörda din egen krasse. Ät direkt utan tillagning.
I en undersökning från Nya Zeeland, visades att urinvånarna (Maori) som åt mer rött kött, mera kalorier, mättade fetter och drack mer alkohol och mindre frukter och grönsaker per dag jämfört med övriga befolkningen, ändå – trots sitt mindre hälsosamma födointag – hade lägre förekomst av tarmcancer. Undersökningen visade också att Maori-populationen emellertid åt två skyddande grönsaker: Det var vattenkrasse och kålmolke (sow thistle). Detta kan indikera vattenkrasses skyddande effekt men givetvis kan även andra faktorer i livsstilen och levnadsförhållanden ha påverkat undersökningens resultat. Flera andra undersökningar visar emellertid också anticancerogena egenskaper hos vattenkrasse. Studierna indikerar att de ämnen som ger vattenkrasse och andra blad- och kålgrönsaker deras bittra smak bidrar till dess anticancerogena effekt. Dessa bitterämnen stimulerar kroppens naturliga cellförsvar.
Själv har jag lärt mig tycka mycket om den beska smaken av exempelvis maskrosblad eller de saftiga maskrosstänglarna exempelvis. Det är något som du kan plocka gratis i naturen och som det finns riktligt av i maj. Maskrosblad är gott att blanda i sallader och säljs som sallad mm
Med tanke på den näringsrika supergrönsaken Vattenkrassens rika innehåll på nyttiga ämnen är det inte så konstigt att vattenkrasse också har många andra positiva hälsofrämjande effekter. Den är välgörande för sköldkörteln och borde övervägas som en del i den regelbundna kosthållningen bland de som har sköldkörtelproblem. Problem med sköldkörteln är numera ett växande hälsoproblem i Sverige visar Socialstyrelsens statistik. Vattenkrasse förebygger problem i hjärta- och kärlsystemet och minskar risken för benskörhet och stärker hjärnans kognitiva funktion.
Vattenkrasse är så nyttig att den borde ätas varje dag enligt en växande grupp av hälsoprofeter.
Referenser
1. William Paterson University
2. http://blog.lifeextension.com/2016/11/watercress-wins-battle-against-cancer.html
3. https://academic.oup.com/ajcn/article/85/2/504/4649753
4. Thomson B et al. Asian Pac J Cancer Prev. 2002;3(4):319-324.
Av Mona Nilsson
