Den relevant formulerade rubriken ”demokratisk härdsmälta” avslöjar innehållet i Assar Fagers genomgång av beslutsprocesserna och deras verkställande.

Artikeln publicerades i 2000-Talets Vetenskap i mars 2006

Det vill säga demokratins företrädare, de folkvalda, deras åsikter, intentioner och beslut har helt smulats och smälts samman till en giftig röra – precis som föremålet för deras beslut – det likaledes giftiga amalgamet. Det är mellanhänderna; Socialstyrelsen med deras ombud, medicinalråd och sakkunniga, som torpederat den ena intentionen efter den andra.

Resultatet har inneburit ett elände för den grupp som varit allra mest utsatt; de människor som fått problem med sina tandfyllningar. Under en tidsepok som omfattar mer än tjugo år har Assar Fager ställt samman den debatt som varit runt amalgamfrågan och hur den har nått fram till beslutande instans. Men han går ett steg längre än riksdagsledamöterna själva. Han granskar nämligen hur riksdagsbesluten följts upp i realiteten.

Författaren Assar Fager är själv amalgamskadad boende i Tavelsjö, Västerbotten och han har medverkat som flitig skribent i Tandvårdsskadeförbundets tidning. Dessutom har han en egen mycket gedigen erfarenhet hur det är att ha blivit bemött av den offentliga vården, speciellt i sitt eget hemmalän som han betecknar som ett av de värre.

I korthet blir den betygssättning som Assar Fager i sin genomgång av riksdagsledamöterna ger att dessa fullföljt sitt demokratiska ansvar. De har tagit intryck av den lobbyverksamhet som enskilda patienter, läkare, tandläkare och tandvårdsskadade organisationer genomfört och följt upp den med skrivningar i form av motioner, interpellationer och inte minst beslut i dessa frågor.

Assar Fager: Amalgam – en demokratisk härdsmälta

Beslut som skulle underlätta situationen för de som redan skadats av kvicksilvret och också beslut som skulle fasa ut kvicksilveranvändningen inom tandvården.

Men det stora misstaget har förekommit när man sedan gett departement och främst Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra besluten. Där har deras medicinalråd snarare gjort motsatsen till riksdagsledamöternas beslut. Istället för att underlätta för de skadade har deras situation förvärrats.

Ett exempel är hur dåvarande miljöminister Görel Thurdin i den så kallade kretslopps-propositionen från 1993, som antogs av riksdagen 1994 slog fast att ”regeringen betonar vikten av att samtliga vårdgivare och andra berörda organ inom tandvården medverkar i att åstadkomma en så snar avveckling som möjligt … dock senast 1997.

”Här kontrade Socialstyrelsen sex månader efter beslutet med sin ”expertrapport” : ”Blir man sjuk av amalgam?”

I den rapporten hade man med sitt tendentiösa urval av referenser klart nedskrivit eller negligerat riskerna med amalgam.

Mats Hansson – tidig pionjär

Assar Fager tar också upp fallet med hur Mats Hansson, forskare knuten till Zoofysiologin på Lunds universitet gjort egna mätningar av kvicksilveravgången från fyllningar. Mätningar som visade att de uppgifter myndigheterna använde var felaktiga. Och han var en forskare som tidigt aktivt marknadsförde sina studier i olika fackpublikationer jämte de förmodade konsekvenser detta kunde få för bärare av amalgamfyllningar.

Konsekvenserna var sådana att Mats Hansson tidigt krävde att bland annat gravida och ammande kvinnor inte skulle ges amalgamfyllningar.

Mats Hansson agerande utlöste en mängd reaktioner från Socialstyrelsen som slutligen utmynnade i att han avskedades från Lunds universitet. Det är idag slående att samma saker som Hansson krävde på tidigt 1980-tal idag undan för undan också håller på att bli Socialstyrelsens råd.

Ofta återkommer Fager till hur patienterna blivit lidande då behandlingar som amalgamsanering, som enligt all kunnig expertis varit välgörande för det stora flertalet av amalgamskadade, i Socialstyrelsens tappning blivit förhalat och ersatt med verkningslösa metoder som psykoterapi – ja rent av terapi som ytterligare strött salt i såren på de drabbade.

Revision nödvändig

Sammanfattningsvis så har Fager gjort det arbete som egentligen riksdagens revisorer skulle utfört fortlöpande för att undvika den härdsmälta hela problematiken kring amalgamskador  förvandlats till.

Assar Fager har föredömligt visat hur ett mäktigt patriarkat utifrån sin fyrkantiga syn på vetenskap och erfarenhet har försvarat sin egen prestige och de stora penningintressen som figurerar bakom. Det har varit viktigare än att värna folkhälsan, de direkt drabbade och de folkvaldas genuina intresse. Än är kampen dock långtifrån över.

Därför är det viktigt att åstadkomma en förändring, inte minst ur demokratins synvinkel. Därför borde den här artikeln läggas under näsan på våra folkvalda med krav på en kraftfull revision av hela Socialstyrelsens handlingsmönster. Det är en uppgift för dig som läsare att agera och inte låta Fagers skrift bli till enbart en handling bland de andra dokumenten.

Det pågick just nu en livlig debatt i Norge och Danmark om amalgamets skadeverkningar. Detta sedan TV-program i våra grannländer verkligen åstadkommit en debatt.

Text: Ingemar Ljungqvist